När jag tänker på Lina Sandell är det lätt att först se henne som främst en psalmförfattare – hon som gav oss ”Tryggare kan ingen vara”, ”Blott en dag” och andra älskade sånger. Men ju mer jag fördjupar mig i hennes liv och texter, desto tydligare blir det att hon faktiskt var en teolog, om än inte i akademisk mening. Hennes teologi formades inte vid universitetens katedrar, utan i hemmet och i sorgen – i bönekammaren och i mötet med församlingens sång.
Hon växte upp i en prästgård, med en far som satte Bibeln i hennes händer tidigt, och hon fick en gedigen utbildning som var ovanligt bred för en kvinna på 1800-talet. Men hennes språk är aldrig torrt eller systematiskt. Tvärtom, det bär erfarenhetens och hjärtats prägel. Hennes teologi är kristocentrisk och korscentrerad. Jesus som Frälsaren, men också som den nära vän som bär den lilla människan genom det stora lidandet. Se Lina Sandell som mycket ung nedan:
Psalmer som teologi
Jag tänker ibland på hur hennes psalmer fungerade som teologi, för vanliga människor. I en tid när få hade möjlighet att läsa böcker, blev sången en predikan i sig. Lina Sandell var i det avseendet en praktisk teolog. Hennes texter blev både undervisning, själavård och liturgi. Hon visste att en sång kan bära längre än en predikan, att en enkel melodi kan hålla en människa kvar i tron mitt i livets mörker.
Det är också betydelsefullt att hon var kvinna, i en kyrklig värld där nästan alla röster var manliga. Hon fick inte predika från predikstolen, men hennes psalmer nådde ut långt bredare än de flesta prästers ord. Och hennes röst var unik. Den var relationell och tröstande, men aldrig sentimental. Hon visste vad lidande var – hennes fars plötsliga död i hennes närvaro satte djupa spår – och därför är hennes förtröstan inte naiv. Hon skriver om barnaskapet inför Gud, inte som en enkel klyscha, utan som ett hopp för den som bär på sår.
Just detta barnaskap är kanske hennes mest särpräglade teologiska bidrag. ”Tryggare kan ingen vara” är mer än en vacker vaggvisa – den är en bekännelse om TILLITENS TEOLOGI. Att våga stå inför Gud som ett barn, utan masker och prestation. Låta sig bäras. Det är en teologi som talar lika mycket till hjärtat som till huvudet, och det är kanske därför den ännu sjungs av generation efter generation.
När jag ser på Lina Sandell idag ser jag inte bara en diktare, utan en teolog som med penna och melodi förmedlade en tro som bar henne själv, och som fortfarande kan bära även mig – och dig. Lyssna nedan till min favoritpsalm ”Blott en dag”. /Mia
Vem var då Lina Sandell?
Lina Sandell föddes den 3 oktober 1832 i Fröderyds prästgård i Småland, som dotter till prästen Jonas Sandell. Denna mjuka, inåtvända flicka var ofta sjuklig och sökte därför sin trygghet i faderns arbetsrum, där hon läste och skrev – medan andra barn lekte utomhus. En dramatisk händelse formade henne tidigt. En dag när familjen var i kyrkan, bad hon om ett helande. När familjen återvände fann de henne stående på benen, oförklarligt återställd. Denna erfarenhet gav henne en djup tacksamhet och trygghet i sin tro. Se: Pietisten.org – på engelska >>
Sorg och sång – en tro i mörker
Lina Sanderled plågades senare av stora förluster: hennes far omkom i en drunkningsolycka i Vättern 1858, och därefter gick både hennes syster och mor bort. Se: Skbl.se – på engelska >> Men just efter faderns död skapade hon några av sina finaste sånger, där sorgen och trons djup förenas: “Blott en dag” (Day by Day) är ett uttryck för en långsam men stadig överlåtelse till Gud.
En älskad psalmförfattare
Lina Sandell var en av Sveriges mest produktiva och älskade psalmförfattare under 1800-talet. Hon skrev över 1 700 texter – psalmer, lyriska verk och berättelser för barn. Femton av hennes psalmer finns i Svenska kyrkans psalmbok (1986), bland dem klassiker som Tryggare kan ingen vara, Blott en dag och Bred dina vida vingar.
En stark allierad i Lina Sandells spridning var musikern Oscar Ahnfelt, som tonsatte många av hennes psalmer och turnerade i hela världen. Än idag sjungs Children of the Heavenly Father och Day by Day i många amerikanska kyrkor – ett bevis på sångernas universella hopp och djup.
En modig och flitig redaktör
Efter faderns död flyttade Lina till Stockholm och började arbeta för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS). Där blev hon senare redaktör för flera publikationer och även barnmagasin som Barnens vän.
År 1867 gifte hon sig med handelsmannen Carl Oscar Berg. Trots sina farhågor om att äktenskapet skulle inskränka hennes kall, visade det sig bli ett varmt och stöttande partnerskap – även om de förlorade ett barn under graviditeten 1868.
Beskrev Gud som både mor och far
Språket i Lina Sandells sånger är okonstlat men ändå djupt. Hon talar om Gud med moderliga ord, en bild som senare tonades ner i psalmböcker, men som visar på hennes personliga och kärleksfulla tro. Hon skrev med värme om att möta Gud som sin vårdande moder och trygga fader, vilket förmedlade en mer hel bild av Gud.
Lina Sandell levde ett liv där svårigheter smälte samman med tro – där varje psalm blev ett vittnesbörd om att även i mörkret finns en kärlek som håller. Hennes sånger sjungs än idag, som en mors mjuka händer i morgonens första ljus. Trygga och fulla av hopp. Det är i det enkla som tröst föds.
Läs mer om Lina Sandell på Wikipedia >>
Besök Lina-Sandellmuséet i Fröderyd >>
Lämna ett svar